Medeltiden anses oftast vara en mörk period. Något som till stora delar är feltänkt. Medeltiden sträcker sig från år 500 e.Kr. fram till år 1500 präglades i storskalig mening av den katolska kyrkan, ibland även benämnd romersk-katolska kyrkan, präglades i storskalig mening av kristendomen, skolastiken och en syntes mellan antik filosofi och gudstro.
Centrala tanketeman under epoken inkluderar kyrkans världsbild, universitetens framväxt samt synen på människan och kosmos.
- Kyrkan och världsbilden
- Gudstanken stod i centrum för allt vetande och liv.
- Teologin var överordnad alla andra vetenskaper (vetandets drottning).
- Tiden sågs som linjär med en tydlig början (skapelsen) och ett slut (yttersta domedagen), till skillnad från antiken.
Skolastiken och Universiteten.
- Skolastiken växte fram under 1100- och 1200-talen som en metod för att förena kristen tro med Aristoteles logik.
- De första universiteten grundades i Europa (exempelvis Bologna, Paris och Oxford), vilket skapade en fast struktur för högre utbildning och akademisk debatt.
- Tänkare som Thomas av Aquino försökte bevisa Guds existens med rationella och logiska argument.
Människan och Naturen
- Människan sågs som en Guds avbild men samtidigt syndig och i behov av frälsning.
- Naturen betraktades som en spegel av Guds storhet, där varje ting hade en given plats och mening (en teleologisk världsbild).
Kultur
Kulturellt utvecklades litteratur, teater, musik, konst. Saker som man kanske normalt inte talar om inom filosofi, i så fall om estetik. Men jag ville bara peka på att medeltiden inte var en mörk tid.
Pesten kom till Europa år 1347 och nådde Sverige omkring år 1350. Inför den sjukdomen stod människan handfallen, den orsakades av bakterien Yersinia pestis.
