Klaudios Galenos (grekiska: Κλαύδιος Γαληνός), född 129 i Pergamon, död 199 (alternativt 216) i Rom, var en grekisk läkare. Han var en av antikens främsta och mest inflytelserika läkare och medicinska författare, och gjorde insatser bland annat inom anatomin. Galenos byggde vidare på Hippokrates medicinska system och sammanställde omfattande skrifter, och hans skrifter förblev den främsta auktoriteten inom medicinen fram till 1500-talet. Redan tidigt fick han intresse för Aristoteles och Theofrastos arbeten. Han studerade senare medicin i Smyrna, Korinth och Alexandria, där man lade vikt vid anatomi, dock endast genom studier av djurkadaver. Enbart för osteologien brukade människoskelett användas.
- Läkaren måste vara filosof: Galen ansåg att medicin utan filosofi bara var löst tyckande. Han förenade strikt logik (förnuft) med praktiska observationer (empiri) för att göra läkekonsten till en vetenskap.
- Allt har ett syfte (Teleologi): Han byggde vidare på Platons och Aristoteles naturfilosofi och menade att naturen (och kroppen) är perfekt utformad av en skapare där varje enskilt organ har en specifik, ändamålsenlig funktion.
- Själens anatomi: Han gav Platons tredelade själ en fysisk adress i kroppen: förnuftet placerades i hjärnan, känslorna i hjärtat och drifterna i levern. Han menade därmed att kroppens fysiska hälsa direkt styr vår mentala och moraliska karaktär.
Kort sagt: Galenos smälte samman grekisk filosofi med medicinsk anatomi och skapade den helhetssyn på kropp och själ som dominerade tänkandet i över 1500 år.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar