Boëthius de Dacia var Danske Bo (ca. 1240 – 1280/1290) var en dansk filosof på universitetet i Paris, död 1290. Hans ursprung är omtvistat, han hävdas ha varit dansk eller svensk. Orden "de Dacia" efter hans namn betyder "från kyrkoprovinsen Dacia" (Lunds kyrkoprovins).
Han studerade vid universitetet i Paris där han blev magister och senare verkade som lärare. Han författade ett stort antal skrifter inom skolastisk filosofi. Den mest kända är Aristoteles Topik. Senare blev han känd för att han förespråkade averroismen, en aristotelisk tolkningsriktning.
I samband med universaliestriderna kom Boëthius de Dacia att företräda de nominalistiska åsikterna tillsammans med Sigerius av Brabant, dessa framkallade motskrifter av den mallorkinske filosofen Raimundus Lullus (latin; katalanska: Ramon Llull) och Petrus de Alvernia, varefter ärkebiskopen av Paris år 1277 fördömde 204 satser ur deras arbeten som kätterska. Det ledde till att Boëthius tvingades i likhet med andra averroister lämna Frankrike, och han dog enligt vissa källor i Italien, enligt andra i Linköping där han i så fall ska ha varit kanonikus.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar