Francis Bacon, 1:e viscount Saint Albans, baron Verulam, född 22 januari 1561 i London, död 9 april 1626 i Highgate i London, var en engelsk filosof, advokat, vetenskapsman, statsman, författare och Englands lordkansler 1618–1621.
Biografi
Francis Bacon uppfostrades i Cambridge, utbildade sig ytterligare genom resor i Frankrike 1576–1579 och blev parlamentsledamot 1584. Han var redan i ungdomen mycket livlig.
Han misslyckades med att få sin släktings, lord Burghleys, hjälp att uppnå snabb befordran som ämbetsman. Däremot fick han tillsammans med sin bror Anthony hjälp av earlen av Essex. Han försökte också att genom upprepade politiska förslag till drottningen göra sig bemärkt av henne.
Under 1590-talet verkade han nära Essex och hoppades få se sina egna politiska reformplaner genomförda genom dennes inflytande hos drottningen. Essex enträgna rekommendationer förmådde inte skaffa honom något av de eftersträvade höga ämbetena. När Essex deltagit i upproriska ansatser verkade Bacon som åklagare mot denne drottningens fallne gunstling, vilket starkt bidrog till att Essex 1601 fick ett mycket hårt straff. Många har tolkat detta som tecken på en anmärkningsvärd brist på moralisk känsla.
Vid Jakob I:s kröning år 1603 blev Francis Bacon adlad, men han lyckades inte under den tidigare delen av Jakobs regering vinna dennes förtroende, även om han 1607 blev vice justitiekansler (solicitor-general) och därmed uppnådde en oberoende ställning. Sedan hans släkting och motståndare lord Salisbury avlidit, 1612, gick Bacons befordran snabbare.
År 1613 blev han justitiekansler (attorney-general), år 1616 medlem av riksrådet, (privy council), år 1617 storsigillbevarare (lord keeper), 1618 lordkansler och upphöjd till peer som baron Verulam, 1621 viscount S:t Albans. Han ansåg att enda möjligheten till försoning mellan kungen och parlamentet var att kungen slog in på en framsynt, nationell politik.
Han uppgjorde också en djärv försoningsplan, men framlade den endast delvis och vann inte heller fullt förtroende hos någondera sidan. Hans misstro mot valda politiska församlingars herravälde och hans vana att underordna sig de maktägande gjorde att han kunde användas som ett verktyg för Jakobs och dennes gunstling Buckinghams politik, på vilken han aldrig fick något större inflytande.
Vid parlamentets sammanträde år 1621 föll han offer för den allmänna oviljan mot den i ämbetsmannakretsar rådande korruptionen. Han hade, som flertalet domare på den tiden, mottagit gåvor av parterna. Han anklagades för att ha låtit muta sig, och det blev klarlagt att han i några fall erhållit gåvor av rättssökande innan deras mål var avgjorda.
Det kunde dock inte påvisas att hans domslut påverkats av detta. Francis Bacon insjuknade under rättegången, avstod från att försvara sig och erkände sig skyldig till "försummelse och korruption". Han dömdes att mista sina ämbeten och erlägga höga böter och levde tillbakadraget, sysselsatt med filosofiskt och historiskt författarskap och naturvetenskapliga studier.
Vid ett experiment ådrog han sig en häftig förkylning (lunginflammation) som kostade honom livet den 9 april 1626. Han är begravd i St. Michels Church i St Albans i Hertfordshire i England.
Francis Bacon hyste en optimistisk kunskapssyn som omfamnade idén att människan skulle uppnå ett herravälde på jorden genom teknik och vetenskap.
Kunskap och vetenskap
Francis Bacon har kallats den första vetenskapsmannen. Han tillskrivs dock inga upptäckter och ska kanske med mer rätta ses som en sorts talesman för vetenskapens nytta – ett synsätt som vid denna tid inte var en allmän uppfattning. Hans huvudsakliga teser kretsar kring kunskapens betydelse för människan och hur civilisationen kommer omstöpas av naturvetenskaperna.
Idag är det en självklar sanning att vetenskapen är framåtsträvande, men under medeltiden var vetenskaperna fixerade i vad som ansågs vara eviga sanningar och i hög grad gick tillbaka på antiken. Men för honom var det orimligt att hålla fast vid äldre tiders uppfattningar då hans egen samtid hade en längre erfarenhet och därmed var i besittning av större vetande.
Vidare bestred han en del av värdet i kontemplation och filosofiska system. Själv föredrog han nyttotänkande. Hans vurm för den rationella kunskapen ska ses mot bakgrund av den starka ställning som naturvetenskapen intar under 1600-talet (han är samtida med bl.a. Isaac Newton). Han blev en av de viktigaste företrädarna för idén att vetenskap och kunskap bör utvecklas genom att ompröva gamla sanningar och expandera mot nya områden.
Francis Bacon lade fram en teori kring sin tes om att kunskapen stagnerat, vilket han kallade gyckelbilder:
- Idola tribus, släktets idol, benägenheten att se naturen som analog med människan (antropomorfism).
- Idola specus, hålans idol (med hänsyftning till Platons liknelse i "Staten" VII), de fördomar som kommer från individens anlag, vanor, uppfostran och liknande.
- Idola fori, torgets idol, de fördomar som kommer från den mänskliga samvaron, särskilt genom språkets makt över tanken.
- Idola theatri, den filosofiska traditionens villfarelse.
Målet med sökandet efter kunskap och ny teknik är för honom dess användbarhet för samhället och den moderna människan.
Nya Atlantis
Nya Atlantis (New Atlantis) utkom postumt 1627 och i denna skisserar Francis Bacon ett samhälle med vetenskaplig strävan som ledande princip. Likt Thomas Mores Utopia har Nya Atlantis formen av en fiktiv framställning i vilken en okänd ö påträffas. Den skildrar hur ett skepp som avseglar från Peru mot Asien hamnar ur kurs och slutligen siktar land någonstans i Söderhavet (det som idag kallas Stilla havet). Ön heter på invånarnas eget språk Bensalem (jfr. Jerusalem).
Det påhittade Atlantis beskrivs redan av Platon i dialogerna Timaios och Kritias och vars idealstat i hans tappning blir en spekulativ stat vars naturvetenskap ligger långt före övriga världens och gett upphov till enormt välstånd. Ön är okänd för omvärlden, men tack vare regelbundna forskningsresor vet invånarna däremot allt av värde ifråga om ”vetenskaper, konster, manufakturer och uppfinningar från hela världen”.
Det är tydligt hur hans kända devis ”kunskap är makt” återspeglas i detta folks handelsresor – de avseglar med allehanda varor, men återkommer inte med varor utan med upplysningar de inhämtat samt böcker och instrument. ("Kunskap är makt" kan tolkas på flera sätt, vid sidan av den sociologiska med utbildning som förskaffar den enskilde högre samhällsposition kan det gälla på ett bredare plan med naturvetenskapens landvinningar som tämjer naturen.)
Av de uppfinningar och dylikt som besättningsmännen får höra talas om på det nya Atlantis finns exotiska ting såsom "maskiner till att öka och förstärka vindar", "paradisvatten" som förbättrar hälsan och ger ett längre liv och "hälsokamrar" vars luft är behjälplig för att bota sjukdomar.
Vad som också behandlas är sådant som kommit att tillhöra den moderna vetenskapen och på vilket vi idag har en ambivalent syn. Här omnämns hur frukt manipuleras för att "komma upp och bära frukt hastigare" och bli "större och sötare" liksom "dissektioner och experiment" på djur så att vi därigenom kan få kunskap om vad som kan påverka människokroppen". Även vad som kan liknas genmanipulation beskrivs för att framställa nya korsningar av arter.
Telefonen som inte uppfanns förrän under andra halvan av 1800-talet förekoms i detta verk från 1627, i vilket en uppfinning omtalas med följande ord: ”medel till att förmedla ljud i ledningar och pipor på oväntade vägar och avstånd”.
Bacons fortsatta inflytande
Francis Bacons idéer om vetenskapens nytta skulle få långverkande påverkan och när Royal Society grundades 1660 i England var denne den främsta inspiratören till dess vision om att åstadkomma framsteg för människan med utgångspunkt i naturvetenskaperna.
Francis Bacon är en av upphovsmännen till den moderna filosofin. Han bryter med medeltidens dogmatism och kräver att filosofin grundas på erfarenheten genom en vetenskaplig induktion. Vetenskapens uppgift ser han framförallt som att behärska naturen genom att lära känna dess lagar och enligt dessa ingripa i naturförloppen. "Vetande är makt", och "naturen behärskas genom att man lyder den". Därför måste forskaren göra sig av med vissa fördomar, "idolerna".
Han kräver att vetenskapen använder fullständig induktion, ställer riktiga frågor till naturen och i utredningen av hur detta ska gå till ger han uppslag som sedan utvecklats i John Stuart Mills fyra induktiva metoder.
Trots dessa goda uppslag står han i många avseenden kvar på sin tids ståndpunkt. Som medeltidens realister ser han naturens "ursprungskälla" i tingens "former", hypostaseringar av deras begreppsmässigt fattade väsen. Och han förstår inte den betydelse matematiken har för den moderna naturvetenskapen, sådan denna redan på hans tid var grundlagd av Galilei och andra. Han föraktar skolastikens syllogistiska spetsfundigheter och förstår därför inte att deduktionen är oumbärlig också i metoder som baseras på induktion.
I frågan om förhållandet mellan tro och vetande intar han på samma position som de sista medeltidstänkarna: religionen är trons sak, inte det filosofiska vetandets. De har alltså helt skilda tillämpningsområden. I läran om Gud kan filosofin inte komma längre än till att vederlägga ateismen. På det engelska tänkandet har han utövat ett starkt och varaktigt inflytande genom sin empirism, men det vore en överdrift att se honom som den moderna filosofins grundläggare.
Francis Bacons filosofiska huvudarbeten är Novum organon scientiarum (1620), en ny logik istället för Aristoteles Organon och De dignitate et augmentis scientiarum (1623), en sorts vetenskaplig encyklopedi med flera träffande anmärkningar om luckorna i vetenskapernas system. Dessa skrifter var avsedda att bilda delar av ett stort verk som han inte hann fullborda, Instauratio magna. Förarbetena till en tredje del utgavs efter hans död under titeln Sylva sylvarum.
Bland dennes många övriga arbeten märks Essays, av vilka de första utkom 1597 och den slutliga, betydligt tillökade upplagan 1625, vidare New Atlantis (skriven 1614–1618) och Life of Henry VII (1622).
Svenska översättningar
- Lord Verulams Vprichtiga utlåtelser, angående sedor, regering och hushåll: eller Kärnan af alt (översättning Nils Hufwedsson Dal, Stockholm, 1726-1727)
- Lord Verulams Påminnelser, wid förefallande måhl, i anledning af utsökta wisza kärnspråk, utur konung Salomos böcker (översättning Nils Hufwedsson Dal, Stockholm, 1729)
- Riddarens Francis Bacons Betraktelser. 1: Om spådomar. 2. Om all tings förwandling. 3. Huru en må tiltaga i thet goda (översättning Nils Hufwedsson Dal, Stockholm, 1736)
- Försök uti moraliska, politiska och ekonomiska ämnen (översättning Carl David Skogman, Stockholm, 1821)
- Essäer (översättning med inledning av Richard Hejll, Björck & Börjesson, 1924)
- Det nya Atlantis (New Atlantis) (översättning Olof Hägerstrand, Carmina, 1979)
- Novum Organum (Novum organum scientiarum) (översättning Pär Svensson, Fri Tanke, 2021)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar