Upplysningskritik

Upplysningskritik betecknar kritiken av upplysningsfilosofi och upplysningsfilosofiska axiom så som de formulerades av upplysningstidens tänkare, som exempelvis Immanuel Kant.

Gemensamt för upplysningskritiker är att de identifierar upplysningen som antingen ett inkomplett projekt och därav delvis skadligt projekt. Eller anser upplysningen vara ett helt igenom skadligt projekt för människan, som snarare kuvar, eller alltmer kuvar henne, snarare än att verka frigörande för människan. Vissa som är upplysningskritiska är också antipolitiska och ekonomikritiska.

Vanliga kritiska invändningar mot upplysningen

Ett par vanliga kritiska invändningar följer nedan:

Upplysningsvetenskapen presenterar sig som ett opartiskt sanningssökande om naturen i sig, men genom att frikoppla sig från naturen bär upplysningen fröet till sin egen undergång, till följd av att naturen blir någonting som behandlas som intet mer än en anhopning resurser redo att exploateras i all evighet.

Upplysningens eget metanarrativ är stöpt som en berättelse om en "inneboende framåtskridande rörelse" mot "frihet" och "demokrati", men de facto utvecklar moderna stater kontrollsystem och en byråkratisk administration som alltmer utökar sin kontroll över den enskilda människan. (Exempelvis massövervakningen i moderna västerländska samhällen.)

Upplysningens statsapparater klappade sig på axlarna gällande sin förmåga att etablera ett fritt flöde av "arbete", "kapital", och "varor", genom enclosurerörelsen och utökningar av jordbruket. Det gjorde att Englands bönder blev helt maktlösa och tvungna att under villkor inte dikterade av dem själva, sälja sin tid och arbetskraft.

Västerlandets länder har spridit sin religion, kunskap och kultur till utvecklingsländer, men denna process har också långtgående varit ett alibi för kolonialism, rasifiering och kommodifiering av människor.

Trots att upplysningen lovade ständig förbättring gällande såväl moral som teknik och samhälleligt välmående visade 1800 och 1900-talen på tidigare helt osedda nivåer av statssponsrat våld och exploatering av människan.

Kända upplysningskritiker var

• Friedrich Nietzsche.
• Mary Wollstonecraft.

Mary Wollstonecraft 

Mary Wollstonecraft, född 27 april 1759 i Spitalfields i London, England, död 10 september 1797 i Somers Town i London, var en engelsk upplysningsfilosof och av många betraktad som en av de första som framlade feministiska tankegångar. 

Kvinnlig emancipation

I hennes mest kända skrift Till försvar för kvinnans rättigheter (A Vindication of the Rights of Woman, 1792) pläderar hon för kvinnlig emancipation.

Mary Wollstonecraft hävdar att kvinnan är fråntagen de rättigheter som borde tillhöra henne och grundar sitt argument på hur samhället är uppbyggt. Det kvinnliga könet uppfostras under barndomen och utbildas sedan till att bejaka en förutbestämd kvinnoroll som snarast är att vara underordnad mannen.

Vid denna tid ansågs kvinnans naturliga roll vara att ta liten plats, hålla sig undan från intellektuella bestyr och i stället inrikta sig på att behaga med sitt sätt och sitt yttre. Mary Wollstonecraft hyste förhoppningar om att den franska revolutionen skulle föra med sig förändringar på detta område – förhoppningar som inte besannades.

För att förändra den av samhället formade kvinnorollen måste kvinnan själv aktivt ändra sitt handlingssätt, betonade hon. Hennes syn på kvinnan var för den skull inte okritisk och hon önskade sig att kvinnan skulle eftersträva en hög moralisk nivå för att göra sig förtjänt av att behandlas av mannen som en jämbördig.

Kvinnans fastlåsta roll måste även förändras genom att en omdaning av könsrollerna upprättas. För att kvinnan ska uppnå en moralisk höjd måste på samma gång hennes rättigheter vidgas. Hennes ekonomiska belägenhet sågs också som väsentlig av henne som menade att så länge kvinnan var i ekonomiskt beroende av sin make skulle hon förbli hans slav i viss bemärkelse.

Mary Wollstonecraft är kanske mest uppmärksammad i filosofi- och idéhistorien genom de meningsstrider hon förde med Jean-Jacques Rousseau. Särskilt kretsade dessa kring deras olika syn på flickors uppfostran. 

Mary Wollstonecrafts radikala yrkande på att flickor bör uppfostras till att bli mäns intellektuella jämlikar bemötte Jea-Jaques Rousseau med motsträvighet i sin annars progressiva uppfostringssyn som formulerades i Émile eller om uppfostran (Émile ou de l'éducation, 1762). Att flickor i viss mån ska uppmuntras att tänka bortom konventioner hade också förefallit Jean Jaques Rousseau av godo. Han ansåg likväl att deras uppfostran bör skilja sig från pojkarnas då såväl deras förutsättningar som roller i livet är olikartade – detta enligt den så kallade komplementära könsmodellen, vilken han företrädde.

Mary Wollstonecraft var gift med den berömda filosofen William Godwin och de hade en dotter ihop som skulle bli berömd likaså, som författaren till skräckromanen Frankenstein. 

Mary dog dock kort efter dottern, Mary Shelley, fötts.

Bibliografi

Egna verk

• Thoughts on the Education of Daughters (1787)
• Mary: A Fiction (1788)
• Mary. En berättelse, översättning av Erik Carlquist, ingår i Mary ; Maria. 2023. ISBN 9789127179844
• Original Stories from Real Life (1788)
• The Female Reader (1789) (antologi utgiven under pseudonymen Mr Cresswick)[78]
• A Vindication of the Rights of Men (1790)
• A Vindication of the Rights of Woman (1792)
• Till försvar för kvinnans rättigheter. 1997. ISBN 9173245550, översättning av Ingrid Ingemark
• An Historical and Moral View of the French Revolution (1794)
• Franska revolutionen: historiska och moraliska aspekter. 2009. ISBN 9789173271127, översättning av Erik Carlquist
• Letters Written during a Short Residence in Sweden, Norway, and Denmark (1796)
• Bref, skrifna under et kort wistande i Swerige, Norrige och Danmark. 1798. Libris 18095586, översättning av okänd
• Brev skrivna under en kort vistelse i Sverige, Norge och Danmark. 1978. ISBN 91-550-2265-0, översättning av Jane Lundblad
• Brev från en resa i Sverige, Norge och Danmark. 2022. ISBN 9789172476813, översättning av Elisabeth Mansén
• Bidrag till Analytical Review (1788–1797) (utgivna anonymt)
• The Cave of Fancy (1798, utgiven postumt; fragment)
• Maria: or, The Wrongs of Woman (1798, utgiven postumt; ofullbordad)
• Maria, eller Missödet at vara qvinna, översättning av okänd (1799) faksimil Litteraturbanken
• Maria; eller Vad kvinnor utsätts för, översättning av Erik Carlquist, ingår i Mary ; Maria. 2023. ISBN 9789127179844
• Letters to Imlay (1798, utgiven postumt). Tio av breven finns översatta till svenska i Nyström 1994, s. 150–162.
• Brev till en svekfull älskare. 2024. ISBN 9789172477469, översättning av Elisabeth Mansén
• Letters on the Management of Infants (1798, utgiven postumt; ofullbordad)
• Lessons (1798, utgiven postumt; ofullbordad)
• On Poetry and our Relish for the Beauties of Nature (1798, utgiven postumt)
• Om poesi och vår förtjusning över naturens skönhet ; Tankar. 2023. ISBN 9789198576320, översättning av Elisabeth Mansén

Översättningar

• Of the Importance of Religious Opinions av Jacques Necker (1788), från franska
• Young Grandison. A Series of Letters from Young Persons to Their Friends. Vol. I; Vol. II av Madame de Cambon (Maria Geertruida van de Werken) (1790), från nederländska
• Elements of Morality, for the Use of Children; with an introductory address to parents. Vol. I. Vol. II av Christian Gotthilf Salzmann (1790–1793), från tyska