George Berkeley

George Berkeley, född den 12 mars 1685 på Dysart Castle i närheten av Thomastown i Kilkenny, död den 14 januari 1753 i Oxford, var en irländsk filosof och biskop.

Biografi

George Berkeley utbildade sig vid Trinity College i Dublin och blev docent 1707. I Derry blev han domprost 1724. Han reste 1728 till Rhode Island. Meningen var att han skulle grunda ett universitet på Bermuda. Berkeley hade samlat in pengar och kronan skulle skjuta till resten. Löftet infriades inte och 1731 lämnade han Bermuda. Han återvände till Irland och blev biskop i Cloyne 1734.

Han ansåg att den tidens materialistiskt inriktade filosofi och vetenskap hotade den kristna livssynen och räknas som en av de tre stora brittiska empirikerna. Han var samtida med John Locke och David Hume.

Hans främsta filosofiska bidrag var utvecklandet av den teori han benämnde "immaterialism" (senare kallad subjektiv idealism av andra). Denna teori, som han sammanfattade i uttrycket esse est percipi ("att vara är att uppfattas"), hävdar att individer bara direkt kan känna sinnesintryck och idéer om objekt, inte abstraktioner som "materia". Motsatta ståndpunkter finns exempelvis inom materialismen, eller även hos en idealist som Platon. Berkeleys idealism innebar att den objektiva verkligheten utgjordes av Gud, som framkallar sinnesförnimmelserna hos de enskilda subjekten.

Den subjektiva idealismen

Han framlägger att varseblivning måste vara något indirekt. Det vi ser inte finns inte oberoende av oss och ett objekt är därför inget mer än en sensation som blott representerar det fysiska objektet. Egenskaper hos ting är subjektiva som bara existerar så länge vi betraktar dem: ”Att vara är att uppfattas” eller på latin: esse est percipi.

Detta synsätt som fått namnet subjektiv idealism leder till vissa paradoxala konklusioner. Om en penna i en låda endast existerar medan vi betraktar den vad händer med pennan efter vi stängt lådan?

Det finns en del motstridighet om hur långt Berkeley för sitt resonemang om tingens behov av perception och vad som sker med tingen då de inte längre förnims. Berkeley själv framför på ett ställe att tingen förblir existerande eftersom Gud alltid betraktar dem.

Vad gäller osäkerheten kring vår kunskap om världen hyser Berkeley uppfattningen att vi inte av naturen är gjorda för att erhålla exakt information om vår omvärld. Människan är disponerad främst för andra saker, men Berkeley motiverar att människan genom Guds omsorg ändå getts åtskillig kapacitet att lära känna världen.

George Berkeleys omskakande teorier fick inget större genomslag under dennes livstid, men andra filosofer, särskilt inom fenomenologin skulle senare påverkas av de aspekter han förde fram om varseblivning av tingen

Kritisk realism – kunskapsteoretisk riktning som framförde uppfattningen om att det givna i ett föremål endast var som ett tecken på ett föremål och att vår kunskap inte räckte för att helt fatta dess egenskaper. Eller enklare uttryckt: att vi kan förstå en del av verkligheten, men inte dess helhet.